Bränn alla avgudar - en andlig och konstnärlig frigörelse 2026
Den andliga frigörelsen 2026
Den kroppsliga frigörelsen 2026
Den själsliga frigörelsen 2026
Detta examensarbete kan delas in i två delar. I den första möts jaget och världen genom de döda författarna och Kristus. Frågan som formuleras är om det finns verk alltför mörka för att delas med omvärlden. Denna fråga ställs konkret genom bränningen av en egen diktsamling vars innehåll jag som författare inte längre står för. I texten tas frågan upp genom analys av Johann Wolfgang von Goethes och Edith Södergrans förhållningssätt till egna skrivna verk. Edith Södergrans val att bränna egna verk och Johann Wolfgang von Goethes val att publicera den kontroversiella boken Den Unge Werthers lidanden jämförs med mitt eget val att inte publicera boken jag skrev, utan att istället förstöra den. I den andra delen av examensarbetet visualiseras den andliga frigörelsen genom en triptyk, som målats intuitivt i en stil som kan beskrivas som expressionism med andligt tema. Temamässigt har jag tagit avstamp i kyrkokonsten, men utseendemässigt finns även kopplingar till den tyska expressionismen och fauvismen.
Tämä opinnäytetyö voidaan jakautua kahteen osuuteen. Ensimmäisessä osiossa minuus ja maailma kohtaavat kuolleiden kirjailijoiden ja Kristuksen kautta. Kysymys jota pohditaan on, onko olemassa teoksia jotka ovat liian synkkiä jakaamaan ulkopuolisille silmille. Kysymys konkretisoituu runokokoelman tuhoamisen myötä, jonka sisältö minä teoksen kirjailijana en enää hyväksy. Tekstissä kysymys nostetaan esiin analysoimalla sekä Johann Wolfgang von Goethen että Edith Södergranin suhteet omiin kirjallisiin teoksiinsa. Edith Södergranin päätös polttaa omia teoksia ja Johann Wolfgang von Goethen päätös julkaistaa ristiriittaisen teoksensa Nuoren Wertherin kärsimykset verrataan minun henkilökohtaiseen päätökseen tuhoa esikoisteostani, sen sijaan että olisin sallinut sen julkaistavaksi. Opintosuoritustyön toisessa osiossa henkinen vapautuminen visualisoidaan triptyykin muodossa. Triptyykki on maalattu vaistonvaraisesti, ja prosessissa on hyödynnetty tyyli jota voidaan kuvailla henkisenä ekspressionismina. Temaattisesti lähtökohtana on toiminut kirkkotaide, mutta teoksesta löytyy viitteitä saksalaiseen ekspressionismiin ja fauvismiin.
This thesis and final exam project can be divided into two parts. In the first part there is a meeting between the self and the world through the dead poets and Christ. The question that is formulated is whether some works are too dark to be shown to the world. This question is made concrete through the burning of a book of poetry, containing themes I, as the author, no longer approve of. In the text the question is brought forth by analyzing Johann Wolfgang von Goethe’s and Edith Södergran’s relationships with their own works. Edith Södergran’s decision to burn her own works and Johann Wolfgang von Goethe’s decision to publish his controversial novel The Sorrows of Young Werther are compared to my own decision to destroy my first book, rather than having it published. In the second part, spiritual emancipation is visualised through a triptych. The triptych is painted intuitively in a style that can be described as spiritual expressionism. Thematically my triptych is based on ecclesiastical art, but there are also references to German expressionism and fauvism to be found.